FAKTA OM: TOBAK

Tobak utgör ett av världen allra största hot mot den globala folkhälsan. Användningen är omfattande och varje år dör omkring fem miljoner människor världen över på grund av egen tobaksanvändning. Tobaksanvändningen medför även allvarliga hälsoproblem och dödsfall bland barn och vuxna som utsatts för passiv rökning (1). Dessutom skadar tobaken både människor och miljö i de länder där den produceras (2). I Sverige står tobaksrökningen för nästan åtta procent av den totala sjukdomsbördan (3) och de samhällsekonomiska kostnader som tobaksanvändningen medför är omfattande (4).

Tobaksanvändningen i Sverige består främst av cigaretter och snus. I detta faktablad ligger störst fokus på användningen av cigaretter, som är det tobaksbruk som orsakar mest skada.

Användning i Sverige

Under en lång tid har andelen av befolkningen som röker dagligen minskat. Sedan 1990-talets början har andelen dagligrökare halverats och idag är det omkring en tiondel av befolkningen (16-84 år) som röker dagligen (5, 6). Till skillnad från dagligrökningen har andelen som röker då och då i stort sett varit oförändrad sedan 1990-talets början, omkring en tiondel av befolkningen röker då och då. Sammanlagt röker alltså omkring en femtedel av Sveriges befolkning. Motsvarande andel var vid 1990-talets början ungefär en tredjedel (5).

I jämförelse med andra europeiska länder är andelen dagligrökare i Sverige låg. Till skillnad från i andra EU-länder är snusförsäljning tillåten i Sverige och lägger man ihop de dagliga rökarna med de dagliga snusarna (också omkring en tiondel), ligger den dagliga tobaksanvändningen i Sverige mer i nivå med genomsnittet i Europa (5, 6, 7).

I Sverige är dagligrökning något vanligare bland kvinnor än bland män, något som är ovanligt sett ur ett internationellt perspektiv. Bland män i Sverige är det istället vanligare att använda snus, kvinnor snusar i betydligt mindre utsträckning. Sporadisk rökning (att röka då och då) är däremot något vanligare bland män än bland kvinnor och sammanlagt är det ungefär lika många kvinnor som män som röker i Sverige (5, 6, 7).

Vid jämförelser mellan grupper med olika inkomst och utbildning visar det sig att dagligrökning är vanligare bland personer med låg inkomst och bland personer med kortare utbildning. Vid jämförelser mellan olika åldersgrupper finns den största andelen dagligrökare i åldersgruppen 45–64 år. Bland dem som röker då och då märks inte samma sociala skillnader. Att röka sporadiskt är ungefär lika vanligt bland personer som har kortare utbildning som bland personer som har längre utbildning och ungefär lika vanligt bland personer med hög inkomst som bland personer med låg inkomst. Tittar man på olika åldersgrupper finns störst andel sporadiska rökare bland personer mellan 16 och 29 år (6). Att dagligrökningen minskat de senaste decennierna återspeglas både bland män och kvinnor. Minskningen gäller också de flesta åldersgrupper och grupper med olika socioekonomi och utbildning (6).

Ruseffekter och skador

Cigaretter innehåller bland annat nikotin som stimulerar hjärta och blodcirkulation. När en person röker en cigarett kan rökaren därigenom få en förhöjd uppmärksamhet och koncentrationsförmåga. Många personer rapporterar också att nikotin kan ha en lugnande och ångestdämpande effekt. Koncentrationen av nikotin i lungor, blod och hjärna är som högst fram till ungefär tio minuter efter rökningen. Efter omkring 20 minuter är koncentrationen halverad (8).

Förutom nikotin innehåller cigarettröken många andra ämnen som påverkar kroppen. Sammanlagt innehåller cigarettrök drygt 4000 kemikalier varav minst 250 är giftiga och 50 av dem kända för att orsaka cancer (1). Tobaksrökning har identifierats som en riskfaktor för minst 28 sjukdomar som till exempel lungcancer och andra cancersjukdomar, hjärt- och kärlsjukdomar, sjukdomar och infektioner i andningsorganen såsom kol med mera. Med detta som grund beräknades tobaksrökningen i Sverige, år 2010, kosta befolkningen omkring 191 000 friska levnadsår (3). Andra studier visar att ännu fler hälsokonsekvenser kan tillräknas tobaken och kontinuerligt ökar antalet sjukdomar som kan knytas till tobaksanvändning (9).

Tobaksrökning kan också minska möjligheten att bli gravid och orsaka skador på foster (10). Utöver de omfattande hälsomässiga skador som drabbar rökarna själva beräknas mer än 600 000 personer världen över dö varje år på grund av så kallad passiv rökning. Barn och vuxna som arbetar på tobaksplantagen drabbas också av nikotinförgiftning och andra hälsomässiga skador (1). Utöver de hälsomässiga skadorna orsakar tobaken skador både på miljö och samhälle i de länder där tobaksprodukter framställs och produceras (2).

I en undersökning som genomfördes 2013 och 2014 uppgav omkring en åttondel av Sveriges befolkning att de hälsomässigt, familjeekonomiskt eller på annat sätt påverkats negativt på grund av någon närståendes rökning det senaste året (11, 12).

Riskbruk, missbruk och beroende

Eftersom tobaksrök innehåller en stor mängd giftiga ämnen är all rökning riskabel för hälsan. För beroende av tobak finns, liksom för andra droger, olika definitioner och olika metoder för att mäta om någon har ett beroende enligt en vald definition. År 2013 och 2014 genomfördes undersökningar av hur omfattande olika typer av beroende var i Sverige. I undersökningarna mättes andelen cigarettberoende enligt kriterierna för Cigarette Dependence Scale (CSD-12). I Sverige uppfyllde omkring tre procent av befolkningen kriterierna, vilket motsvarar drygt 220 000 personer.

Politik och lagstiftning

Det övergripande målet för den svenska tobakspolitiken är att minska allt tobaksbruk och förhindra att minderåriga börjar använda tobak. En minskad tobaksanvändning beskrivs, av regeringen, som ett viktigt mål för den svenska folkhälsopolitiken (13) och Sverige har även skrivit under WHO:s tobakskonvention.

Många generella åtgärder tillämpas för att begränsa användningen av tobak, som punktskatter, åldersgränser och förbud mot rökning i vissa miljöer. Den svenska tobakslagen (14) förbjuder till exempel försäljning av tobak till personer under 18 år och sedan 1994 är det enligt lag förbjudet att röka på skolgårdar. År 2005 infördes rökförbud på restauranger, i lokaler avsedda för hälso- och sjukvård och lokaler som används för dem som reser med kollektivtrafik med mera. Tobaksprodukter ska förses med varningstexter och tobakslagen reglerar också marknadsföringen av tobak.

Under 2016 anpassas tobaksregleringen i Sverige till EU:s tobaksdirektiv vilket bland annat innebär att de hälsovarningar som tobaksförpackningar ska märkas med görs större och även omfattar en varningsbild, att cigaretter och rulltobak med karakteristisk smak förbjuds liksom vissa tillsatser (15) . Sveriges regering har under 2016 också ställt sig bakom opinionssatsningen Tobacco Endgame som syftar till att nå ett rökfritt Sverige år 2025 och ytterligare lagstiftning och regleringar kring tobaken väntas inom en nära framtid.

Referenser:

(1) WHO (2015). www.who.int. Tobacco. Fact sheet no 339. Nedladdat 2016-01-22

(3) Agardh E. m.fl. (2014). Hur stor del av Sveriges sjukdomsbörda orsakas av alkohol, narkotika och to-baksrökning? – Kartläggning utifrån ”DALY-metoden” 1990–2010. Institutionen för folkhälsovetenskap. Stockholm: Karolinska Institutet.

(2) THE TOBACCO ATLAS (2016) www.tobaccoatlas.org Nedladdat 2016-04-04.

(4) Statens folkhälsoinstitut. (2009). Tobak och avvänjning: En faktaskrift om tobakens skadeverkningar och behovet av tobaksavvänjning (R nr. 2009:17). Östersund: Statens folkhälsoinstitut.
(5) CAN (2014) Drogutvecklingen i Sverige 2014. Tabell 79. Specialbeställd tabell från SCB:s undersökningar av levnadsförhållanden (ULF). Stockholm: Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning.

(6) Folkhälsomyndigheten (2015) www.folkhalsomyndigheten.se. Tobaksvanor nationella resultat och tidsserier 2015. Nedladdad 2016-01-22.
(7) European Commission (2015). Special Eurobarometer 429. Attitudes of europeans towards tobacco and electronic cigarettes.

(10) U.S. Department of Health & Human Services (2016) http://betobaccofree.hhs.gov/ Avsnitt: Tobacco Use and Fertility. Nedladdat 2016-03-11

(9) Surgeon General (2014) The health consequences of smoking – 50 years of progress. U.S. Department of Health & Human Services, Rockville, MD.

(11) Ramstedt m.fl. (2014). ANDT-bruket och dess negativa konsekvenser i den svenska befolkningen 2013. Rapport nr. 55. Stockholm: STAD.

(12) Sundin m.fl. (2015). Negativa konsekvenser av alcohol, narkotika och tobak I Sverige. Rapport 149. Stockholm: Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning.
(8) Kuhn C. m. fl. (2014). Buzzed : the straight facts about the most used and abused drugs from alcohol to ecstasy. New York : W.W. Norton & Company.

(13) En samlad strategi för alkohol-, narkotika-, dopnings- och tobakspolitiken 2016 – 2020 (2016). Stockholm: Sveriges Riksdag. (Regeringens skrivelse 2015/16:86)

(14) SFS 1993:581. Tobakslagen. Stockholm: Socialdepartementet.

(15) Socialutskottets betänkande 2015/16:SoU10: Åtgärder för ökad folkhälsa på tobaksområdet – genomförandet av EU:s tobaksproduktdirektiv