FAKTA OM: ANABOLA STEROIDER

Detta faktablad handlar om användning av anabola androgena steroider (AAS), i dagligt tal anabola steroider. Dessa syntetiska preparat, som i stora delar liknar könshormonet testosteron, är framtagna bland annat för att ge muskeluppbyggande effekter och regleras i Sverige tillsammans med vissa andra hormonpreparat i en särskild dopningslagstiftning. Inom den organiserade idrotten är ytterligare ett stort antal metoder och substanser reglerade och dessa listas av World Anti-Doping Agency (WADA) (1).

Användning i Sverige

Förr var icke-medicinsk användning av dopningspreparat som anabola steroider mera tydligt kopplat till idrottsutövande på elitnivå men sedan några decennier tillbaka förekommer användning även inom andra aktiviteter såsom gymträning och kroppsbyggnad (2). Enligt utredningen om kontroll av missbruksmedel återfinns dopningsmissbruk utanför idrotten exempelvis bland kroppsbyggare och våldsbrottslingar, liksom andra som använder medlen för att uppnå fysiska effekter (3).
För att få en uppfattning om olika företeelsers utbredning i samhället och i olika befolkningsgrupper är man oftast hänvisad till resultatet från frågeundersökningar. I de årliga nationella drogvaneundersökningarna bland skolungdom i årskurs 9 och gymnasiets år 2 svarar normalt ca 1–2 % av pojkarna och 0–1 % av flickorna att de prövat anabola steroider någon gång (4). Av den senaste nationella frågeundersökningen bland vuxna framkom att en knapp procent av männen och en knapp promille av kvinnorna i befolkningen 17– 84 år någon gång prövat anabola steroider eller tillväxthormon. Ytterst få hade använt sådana substanser den senaste månaden (5).
Majoriteten av de som använder AAS är män i åldern 18 – 34 år (6, 7). Att användarna främst är yngre män återspeglas även i exempelvis kriminalstatistiken, där närmare två tredjedelar av de dopningsmisstänkta är män under 30 år. Av samtliga misstänkta är ca 97 % män (8). I jämförelse med narkotika är erfarenheter av anabola steroider betydligt mindre vanligt enligt tillgängliga undersökningar. Däremot tycks många som prövat anabola steroider ha en ökad benägenhet att också använda andra typer av droger och läkemedel (6, 7, 9, 10).

Ruseffekter och skador

Anabola steroider togs ursprungligen fram som ett läkemedel men den medicinska användningen är förhållandevis begränsad. Preparaten är utvecklade bland annat för att ge muskeluppbyggande effekter med så liten förmanligande (androgen) effekt som möjligt (9). AAS förekommer både i tablett- och injektionsform, där injektionerna normalt tas intramuskulärt (6). Inte sällan är preparaten illegalt tillverkade och insmugglade i landet, varför innehåll och kvalitet kan vara osäkert (6, 7).
Den primära anledningen till icke-medicinsk användning av AAS är att träning och kroppsbyggnad ska ge en ökad muskeluppbyggnad och kunna bedrivas intensivare, även om det inte är klarlagt hur stor effekt detta ger (11). I sådana fall tas medlen under flera veckor i så kallade kurer och i avsevärt större doser än de som gäller i medicinska sammanhang. Några akuta ruseffekter förekommer inte (7, 11). Efter en viss tids användning kan ökad energi och sexdrift förekomma (7). Efter en längre tids användning finns dock rapporter om ökad aggressivitet, depression, minskad empatisk förmåga och andra psykiska effekter, även om orsakssambanden inte är helt klarlagda (11).
Anabola steroider leder inte till akuta dödliga överdoser men många fysiska bieffekter av AAS-bruk rapporteras, allt ifrån svårare acne, impotens och fertilitetsproblem till allvarliga hjärt- och kärlsjukdomar samt bröstkörtelsförstoring hos män (gynekomasti). Andra fysiska skador som kan uppstå i samband med användning av AAS är ökad risk för ledförslitningar och muskelbristningar vid intensiv träning. Kvinnor drabbas dessutom av förmanligande effekter i form av exempelvis djupare röstläge, klitoristillväxt och förändrad kroppsbehåring, förändringar som kan vara irreversibla. Hos tonåringar kan pubertetsutvecklingen avstanna i förtid, med kortare kroppslängd än förväntat som följd. Riskerna ökar vid intag av större mängder och om preparaten används en länge tid (7, 11).

Riskbruk, missbruk och beroende

All icke-medicinsk användning av AAS är att betrakta som riskabel, inte minst eftersom preparaten kan vara tillverkade illegalt. Några tydliga tecken på att medlen är beroendeframkallande finns inte, även om man kan konstatera att personer väljer att använda dem trots uppenbara risker samt att vissa användare rapporterar abstinenssymtom som depression, sömnsvårigheter och aptitnedsättning när de upphör med sin användning (11). Dessa psykiska tillstånd, hos män, kan sammanhänga med att kroppens egna testosteronproduktion rubbats under användningen av AAS och innan denna normaliserats uppstår tillstånd av depression och energilöshet (12).
Även om det inte är klarlagt i vilken grad AAS kan vara beroendeframkallande, och förändringar i hjärnan liknande de som uppstår vid beroende av heroin och kokain inte förekommer, finns tecken som pekar på att AAS trots allt interagerar med hjärnans belöningssystem (9, 11). Att många av de som använder AAS-preparat i större omfattning också tenderar att använda andra läkemedel och narkotika komplicerar bilden. Någon evidensbaserad farmakologisk behandling för AAS-användare finns ej tillgänglig (11). I dagsläget saknas data för utvecklingen av skadlig användning, missbruk och beroende av dopningsmedel i Sverige (13).

Politik och lagstiftning

Sverige har en samlad strategi för att förebygga användandet av alkohol, narkotika, dopning och tobak för perioden 2016–2020: ANDT-strategin (14). Ett av de övergripande målen för strategin är ett samhälle fritt från dopning. Utvecklingen bevakas bland annat med hjälp av en serie indikatorer som följs upp av Folkhälsomyndigheten.
År 1992 trädde Dopningslagen i kraft (15). Lagen reglerar hantering och bruk av syntetiska anabola steroider, testosteron och dess derivat, tillväxthormon och kemiska substanser som ökar produktion och frigörelse av testosteron samt dess derivat eller av tillväxthormon. Såväl bruk, innehav, försäljning, tillverkning och smuggling är förbjudet. I likhet med narkotika är all hantering som inte gäller medicinska eller vetenskapliga ändamål straffbelagt, vilket även innefattar själva bruket. Maxstraffet för grovt dopningsbrott är sex års fängelse. På Folkhälsomyndighetens hemsida finns en förteckning över vilka substanser som anses vara dopningsmedel enligt Dopningslagen (16). Smuggling av förbjudna dopningsmedel regleras enligt Lag om straff för smuggling (17).


Referenser:
(1) http://list.wada-ama.org/
(2) 2011:10. Antidopning Sverige. En ny väg för arbetet mot dopning. Betänkande av Organisationsutredningen mot dopning. Stockholm: Statens offentliga utredningar.
(3) SOU 2008:120. Bättre kontroll av missbruksmedel. En effektivare narkotika- och dopningslagstiftning m.m. Betänkande av Narkotikautredningen. Stockholm: Statens offentliga utredningar.
(4) Skolelevers drogvanor 2015. Rapport 154. Stockholm: Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning.
(5) Ramstedt m.fl. (2014). ANDT-bruket och dess negativa konsekvenser i den svenska befolkningen 2013. Rapport nr. 55. Stockholm: STAD.
(6) Lundholm J och Ranung M (2014). Men oj vad du har vuxit! en informationsskrift om anabola androgena steroider. Dopingjouren.
(7) Statens Folkhälsoinstitut (2011). Dopning i samhället – Vad? Hur? Vem? Varför? Östersund: Statens Folkhälsoinstitut.
(8) http://www.bra.se/bra/brott-och-statistik/statistik/misstankta-personer.html
(9) Franck J och Nylander I (2015). Beroendemedicin. Lund: Studentlitteratur.
(10). CAN (2014). Drogutvecklingen i Sverige 2014. Rapport 144. Stockholm: Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning.
(11) Kuhn C. m. fl. (2014). Buzzed : the straight facts about the most used and abused drugs from alcohol to ecstasy. New York : W.W. Norton & Company.
(12) Nutt D (2012). Drugs without the hot air. Cambridge: UIT.
(13) Folkhälsomyndigheten (2015). Samlad uppföljning av ANDT-strategin. Solna: Folkhälsomyndigheten.
(14) Regeringens skrivelse 2015/16:86. En samlad strategi för alkohol-, narkotika-, dopnings- och tobakspolitiken 2016 – 2020. Stockholm: Socialdepartementet.
(15) SFS 1991:1969. Lagen om förbud mot vissa dopningsmedel.
(16) http://www.folkhalsomyndigheten.se/amnesomraden/andts/dopning/lagar-och-policy/forteckning-over-dopningsmedel/
(17) SFS 2000:1225. Lagen om straff för smuggling.