Frågor och svar om tobak

Har tobaksanvändningen ökat eller minskat?
Vilka är det som röker och snusar?


Har tobaksanvändningen ökat eller minskat?

Både i den vuxna och i den yngre delen av den svenska befolkningen har tobaksanvändningen minskat kraftigt under 2000-talet.

I befolkningen i stort (16–84 år) har den dagliga rökningen minskat med mer än en tredjedel sedan 2000-talets början.  Då rökte omkring 19 procent av befolkningen dagligen.  År 2014 hade denna nivå sjunkit till 12 procent. Omkring 12 procent av befolkningen snusade dagligen 2014. För snusning saknas dock uppgifter för jämförelser mot snusningens utbredning vi milleniets första år, men sedan 2004–2005 har läget varit tämligen oförändrat.

Sammanlagt var omkring en fjärdedel av befolkningen (23 procent) dagliga tobaksanvändare (rökte och/eller snusade varje dag) 2014.

I CAN:s årliga skolundersökning studeras droganvändningen bland skolelever. Under de senaste åren har tobaksanvändningen i årskurs 9 legat på de lägsta nivåerna som uppmätts under den 40-åriga period då tobakskonsumtionen studerats i denna årskurs.

Jämfört med 2000-talets första år så har andelen frekventa tobaksanvändare (elever som röker och/eller snusare dagligen eller nästan dagligen) i årskurs 9 nästan halverats. År 2015 var omkring en av tjugofem elever i årskurs nio en frekvent rökare (4 procent). Samma år var drygt 3 procent av niondeklassarna frekventa snusare. Den sammanlagda andelen elever som svarade att de antingen rökte frekvent, snusade frekvent eller gjorde både och var runt 7 procent av niondeklassarna.

Bland de något äldre eleverna i gymnasiets år 2 har tobaksanvändningen däremot legat på en förhållandevis stabil nivå under 2000-talet (gymnasieeleverna har studerats sedan 2004). Under de allra senaste åren har tobaksanvändningen dock börjat minska också bland dessa äldre elever. 

I 2015 års undersökning svarade drygt 10 procent av dessa gymnasieelever att de rökte frekvent och omkring 8 procent att de snusade frekvent. Andelen gymnasieelever som sammanlagt rökte och/eller snusade frekvent var omkring 16 procent, eller ungefär var sjätte elev. Då gymnasieeleverna började studeras 2004 var motsvarande andel 24 procent, eller alltså nästan var fjärde elev.

Källor:
CAN (2014). Drogutvecklingen i Sverige 2014. Rapport nr. 144. Stockholm: Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning.
SCB, ULF/SILC, 2014.
SCB, ULF/SILC, 1980-2007.
Folkhälsomyndigheten (2015) Nationella Folkhälsoenkäten Hälsa på lika villkor.
Skolelevers drogvanor 2015. Rapport nr. 154. Gripe, I. (red) Stockholm: Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning.

Svaret uppdaterat i april 2016 av Clara Henriksson


 

Vilka är det som röker och snusar?

I dag är ungefär var åttonde person i Sverige dagligrökare. Daglig rökning förekommer numera nästan lika ofta bland män som bland kvinnor. År 2012 var det 13 procent av männen och 14 procent av kvinnorna i Sverige som rökte varje dag. Beträffande snusning är skillnaderna mellan könen däremot desto större. Drygt 21 procent av männen och 3 procent av kvinnorna i åldrarna 16-84 år var dagliga snusare år 2012.

Andelen dagliga tobaksbrukare (de som röker och/eller snusar) var år 2012 24 procent eller med andra ord ungefär var fjärde person i befolkningen. Bland männen var det 32 procent som dagligen använde tobak och bland kvinnorna var det 17 procent.

Vad gäller åldern på dem som röker och/eller snusar återfanns 2012 den högsta användningen i åldersgruppen 45–54 år där nästan var tredje person (31 procent) var dagliga tobaksbrukare. Minst andel dagliga tobaksbrukare fanns i den äldsta åldersgruppen (75–84 år) där det istället var ungefär var en av tio som rökte och/eller snusade varje dag.

Beträffande tobaksbruk i olika samhällsgrupper så är daglig rökning numera, i motsats till hur det såg ut för drygt ett halvsekel sedan, vanligare bland arbetare, bland ekonomiskt utsatta och bland låginkomsttagare. Skillnaden med avseende på socioekonomiska variabler är dock inte lika stora när det gäller snusvanor. Bland män är det vanligare att arbetare snusar jämfört med tjänstemän, men bland kvinnor finns inga sådana skillnader.

Ensamstående personer är också i större utsträckning dagliga tobaksbrukare än sammanboende personer. Dock är det, bland såväl ensamstående som bland sammanboende, vanligare att dagligen använda tobak om det finns barn i hushållet – något som kan vara problematiskt då barn som har tobaksbrukande föräldrar, själva oftare tenderar att röka och/eller snusa jämfört med barn som inte har tobaksbrukande föräldrar.

Rökande män och kvinnor - historiken

För ett drygt halvsekel sedan var rökning vanligast i de mer bemedlade samhällsklasserna och betydlig vanligare bland män än bland kvinnor. Mot slutet av 40-talet rökte hälften av männen i Sverige regelbundet medan färre än var 10:e kvinna gjorde detsamma. Under 60-talet hade könen närmat sig varandra men fortfarande var det dubbelt så många män som kvinnor som regelbundet rökte (49 respektive 23 %). Vid 80-talets början rökte 36 procent av männen och 29 procent av kvinnorna i landet (16-84år). Därefter har rökningen kontinuerlig minskat, i synnerhet bland männen och alltsedan 1990-talets första år är det fler kvinnor än män som röker, något som är relativt ovanligt i ett internationellt perspektiv. Som en följd av denna utveckling så har tobaksdödligheten minskat bland män i Sverige medan den ökat bland kvinnor.

Källa:
CAN (2012). Drogutvecklingen i Sverige 2011. Rapport nr. 130. Stockholm: Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning. CAN (2013).
Skolelevers drogvanor 2013. Rapport nr. 139. Stockholm: Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning.
CAN (2013). Henriksson C., Betydelsen av föräldrars förhållande till tobak. Rapport nr 136. Stockholm: Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning.
SCB, ULF/SILC, 2012.

Svaret uppdaterat november 2014 av Clara Henriksson